En mörk marskväll kommer Veronika, en ung författare, till en enslig stuga i en liten by i Dalarna. Hon är på jakt efter ensamhet och stillhet, för att skriva färdigt en roman och för att komma över en stor sorg.
Hennes ankomst observeras i tysthet av den gamla kvinnan som bor i huset bredvid, den enstöriga Astrid. I tryggheten bakom sina skyddande väggar bevarar hon mörka familjehemligheter och en personlig tragedi. Medan den kalla vintern efterträds av våren närmar sig de två kvinnorna sakta varandra. Mot bakgrund av årstidernas växlingar spirar en ovanlig vänskap. En vänskap som ska förändra bådas liv för alltid.Nu vill jag sjunga dig milda sånger är en stark och gripande roman om kärlekens kraft, om de val vi gör i livet, om hur vi hanterar sorg och förluster, men framförallt om vänskap.
Jag vet inte ens hur jag ska beskriva den här boken. Den rörde verkligen vid något hos mig. En oplanerad vänskap som hjälper två kvinnor att hitta tillbaka till livet, att få ork att ta itu med sina minnen som fortfarande gör ont.
Boken är väldigt välskriven och jag behövde bara blunda för att själv få en smak av Sverige. Längtan tillbaka till Sverige blev ännu starkare för en stund.
Linda har själv bott utomlands större delen av sitt liv och efter bokens slut fanns hennes text från i somras när hon var sommarpratare och när jag läste detta rann tårarna och jag nickade igenkännande hela tiden. På något sätt spreds sig ett lugn över mig när jag läste det och jag insåg att det nog är ganska normalt att känna som jag gör över att bo utomlands och ha den ständiga längtan till Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar